Jag vet inte vad jag ska göra.. känner en stor klump i magen..Jag är orolig.. 

..Orolig för att det är skola imorgon..orolig för hur det blir med han.. Orolig för att jag inte vet när jag träffar min pappa igen. Jag vill ju verkligen träffa honom, snart! Har inte träffat honom sedan början av augusti förra året.. typ fem månader..

Känns inte bra alls   

..Sen är jag väldigt rädd för att jag inte kommer fixa allt i skolan.. Jag vet hur illa det är att jag inte gör mitt bästa, för detta är ju viktigt! Men det är ännu värre att jag är medveten om det och inte gör något åt det!  Men jag är inte det minsta studiemotiverad, och det måste jag försöka ändra på.. Nej, jag MÅSTE ändra på det!  Annars förstör jag min framtid..och det går inte! Jag vill hjälpa andra, så är det bara! 

Det är underbart att det finns folk som jobbar, till och med riskerar sitt liv, för att andra ska må bra och ha det bra. Och jag vill vara en av dem! 

Tillbaka till min...kärlek?

Eller vad han nu är..

Jag vågar inte riktigt släppa på alla känslor.. Jag blev så jävla sårad sist jag föll för någon..

Jag vet inte riktigt vart jag har honom... Han säger att han tycker om mig mycket

och han är snäll, trevlig och rolig när vi pratar, både över sms och när vi umgås..

...men det känns lite som att han..de kanske bara är en inbillning..men känns som att han vill men 

inte riktigt vågar?

..usch detta är så jobbigt och svårt.
..det är svårt för mig att ta upp det med honom.. men jag ska, jag måste.

Det kan ju inte vara såhär..

Jag kan inte gå och drömma om och sukta efter en kille som inte är seriös men mig...

..Han är den första jag tänker på när jag vaknar och den sista jag tänker på innan jag somnar.. 

..thihi.. när jag tänker på honom så ler jag.. och ibland, när jag tänker på honom, så får jag ont i magen..

fast på ett skönt och konstigt sätt.. ^^

..Jag vill verkligen att han tar min hand

....och säger att det är mig han vill ha

...och ingen annan..    

2007 - 7 jan 2012

Idag fick vår vänskap ett riktigt slut

 men vi vet båda två att den började dö ut innan det...                           

Men oavsett så kommer jag ge dig den respekt du förtjänar.

Karolina, du har varit en stor del av mitt liv

och jag har skapat många minnen med dig,

Jag tycker det är jättekul att fota!

Sen är jag kanske inte speciellt bra på det, och jag har inte heller den där nyaste extrema kameran som hjälper till så det blir sjuuuuukt bra bilder! Fotar med en söt liten mobil ^^

Mycket ligger ju hos den som fotar, och jag är faktiskt nöjd med de bilder jag fick igår   

Låg vaken allt för länge, men jag tycker det är så mysigt att bara ligga i sängen och lyssna på musik...

jag älskar musik...!  

Igår var jag duktig flicka, jag hade inte telefonen på mig en enda gång igår, och den mesta tiden låg den på mitt rum som jag inte var i! Känner mig faktiskt duktig! Har smsat alldeles för mycket- precis som vanligt alltså (a) 

Nää nu ska jag inte drömma mig bort mer, här kommer iallafall en bild, som jag blev nöjd med! 

Barn är oslagbara Bris   

fint väder idag!

Solen lyser och man känner hur frisk luften är.. älskar det!

Bestämde mig för att dra med syster ut i skogen bredvid oss och äta frukost där, 

så vi packa ner mackor och varm oboy samt en filt, tog på oss ytterkläder och traskade ut i det fina vädret..

fick ett stort leende på läpparna och fick lyckorus i hela kroppen när jag kände värmen från solens strålar och var tvungen att kisa(?) för att kunna se.. Nu längtar man till våren och sommaren! 

Vi gick mot skogen och hoppade över vattenpölar som fanns lite överallt, det har regnat ganska mycket här.. och blåst! 

...gräset var vått och de plaskade om våra fötter när vi gick över gräset.. men det var inget som bekymrade mig, jag är glad idag! 

Vi satte oss på filten, tog fram vår frukost och började äta... så gott det var!! 

Jag vet inte om det var den goda frukosten, sällskapet eller naturens förtjänst, men jag mådde så otroligt bra och kunde inget annat än njuta...

Det känns som att vår story liknar Carrie och Bigs från sex and the City.

Inte helt, men vissa saker..
Det känns som att han är min kärlek, den enda jag vill vara med.

Men han kanske inte är den personen som andra vill jag ska vara med.

Han är äldre än mig..  charmig? oh yes!

Han är snygg med, och det är inte Big!
Han har fegat ur en gång när det blev allvar och det sårade mig extremt mycket..
Ändå kan jag inte se på honom  med annat än kärlek.

Om detta ska fungera så måsta han och jag kämpa lite.. kämpa för oss.

Baby, me and you- just us two..

Purplehead goes Blondiiie!

färgade håret idag, mamma hjälpte mig! Ni får ursäkta mitt sadface och mina puppyeyes ^^