Jag kommer aldrig glömma känslan man fick av att komma hem från ett scoutläger. Det första man ville göra var att duscha. Låta smutsen rinna av ens kropp. Kunna tvätta fötterna ordentligt, och håret! 

Just där och då, när man var på läger, så kände man sig nästan ren när man hade dragit nytvättade strumpor på smutsiga fötter. Det var näst intill omöjligt att vara ren, men å andra sidan brydde man sig inte speciellt mycket. Vi var utomhus, bodde i tält, luktade solkräm, eldrök och.. ja.. troligtvis lite svett också. MEN det gjorde alla. 

iallafall... den där första duschen när man kommit hem. wow... varmt vatten och en tvål som doftade som en dröm sköljde bort näst intill allt på ens kropp. Just där och då önskade man att tvålen och vattnet kunde ta med sig myggbetten ner i avloppet tillsammans med allting annat som man inte ville behålla.. och just nu.. ja, just nu önskar jag att en dusch kunde ta bort det jag går och bär på ikväll - känslor och tankar som jag inte riktigt kan hantera. 

Jag har inte självskadetankar, jag vill bara försvinna ett tag. Men det är inget alternativ.

Jag vet inte vad jag sysslar med. Varför jag helt plötsligt ska få för mig att släppa taget om allt som är viktigt för mig. Om allt som jag kämpat för att få och nå. Varför är jag så jävla dum i huvudet och bara.. skiter i allt? 

Jo, för jag orkar inte mer! Jag tror inte på mig själv. inte idag. Jag förstår inte varför eller hur jag kommit såhär långt med mitt liv. Jag ser och förstår inte vad andra ser i mig som är värt att hålla fast vid. 

Jag är ingen elak människa, men jag är inte heller guds bästa barn.

Jag känner mig faktiskt inte alls speciell och förstår inte vad folk ser hos mig. Varför stannar folk? 

Det är ännu ett problem för mig som jag måste ta itu med. Jag tror att alla ska lämna mig. Det är ett farligt tankesätt. Det skadar något otroligt. Inte bara mig själv. 

Sen måste jag sluta hoppas! Jag måste sluta föreställa mig saker! För det gör bara ont som fan när det inte blir som jag tänkt mig. 

Jag är glad att att jag inte känner såhär var dag. Jag är mindre glad över att jag känner just såhär ikväll. 

Nä... jag ger nog duschen ett försök iallafall. Om jag inte lyckas skölja av mig några problem så kan jag iallafall försöka dränka dom. 

"New year - new me!" ... eller?

Man vill ju gärna tro att ett nytt år betyder nytt kapitel, ny start och nya möjligheter.  Det är bullshit. 

Har inte med året att göra. allt handlar om inställningen man har. Vill man, så kan man ändra sin livsstil över en natt. men man gör inte det, så länge dagens datum inte är 1 januari. DÅ kan man! 

Men.. jag får väl ändå medge att den jag är nu är långt ifrån den jag var för ett år sedan.. Jag ser annorlunda på saker och ting. Jag inser mer och mer, och har dessutom höjt mitt egna värde.  Sen fick jag SÅKLART ett ryck och kastade i en mörkbrun färg i mitt blond/brun/blå/grön-aktiga hår.. vilket resulterade till att jag nästan blev svarthårig.... jag älskar det!

 Så jag är ju inte 100 procent rebellisk. Nån tradition får man ju hålla fast vid haha.

2018 förändrade mig - på gott och ont antar jag. 

Att förlora farmor Margit var det som påverkade mig mest. Man kan aldrig veta hur man kommer till att hantera förlust och smärtan den medför. Jag kunde INTE hantera den speciellt bra, men är väldigt stolt över att jag varken drack eller tog till rakbladen en enda gång. Däremot tänker jag inte sopa detaljerna under mattan och låtsas som att min process gick smärtfritt fram. Oh nej. Jag har varit ett vrak. Jag har till och med fått blackout och slagits. Detta är dock ingenting jag minns, vilket egentligen gör allting ännu värre. 

Att inte minnas en sådan sak är skrämmande. Jag har bett om ursäkt många gånger för mitt beteende, men skadan är redan skedd. Jag kan bara göra mitt bästa, och det har jag gjort. 
Inte bara angående min ligist-incident som jag försökt bli ursäktad för. Jag har gjort mitt bästa när det kommer till i princip allt förra året. 

Så.. vad är målet för 2019 nudå? 

Gå ner i vikt gjorde jag förra året. Rökningen håller jag fast vid ett tag till, och eftersom jag prioriterar att sota ner mina lungor före träning så blir det inget gymkort för min del. Men jag tänker absolut försöka utnyttja tillfällena när det är fint väder och faktiskt PROMENERA! 

Tänker dock inte ha för höga förhoppningar. Vädret var underbart i somras och jag tror absolut inte på samma tur detta året. No way. Om jag tar EN promenad så är jag nöjd haha! 

Målet är nog att bli snällare mot mig själv. Jag förjänar inte så mycket smärta som jag utsätter mig själv för. 

Jag måste lära mig (och tyvärr många andra också) att det bästa man kan göra är att ta hand om sig själv. Behandla andra som man själv vill bli behandlad, men samtidigt inte acceptera någonting annat än detsamma tillbaka. 

Jag har gjort så stora framsteg under förra året, och ännu varken fått fira eller smälta vad jag faktiskt gjort! 

JAG har föreläst! 

JAG har fått jobb som barnvakt!

JAG är inspiratör för Unga Vuxna Trelleborg

JAG har en 25% tjänst hos Studieförbundet Vuxenskolan och är anställd som projketutvecklare.

JAG har varit självskadefri i TVÅ år

JAG har fått prova på en massa olika jobb, tex: Bärförsäljare, Demare, Säkerhetsvakt på Sweden Roock. 

Dessutom avslutade jag året och kickade igång 2019 med jobb på en nattklubb i Malmö. 

Oh just det! Jag har glasögon numera! 

Hahah okej.. nu är det dags att sova.. godnatt.