Under mina värsta perioder har jag haft mest problem på morgonen. Att lyckas samla kraft och hitta motivationen till att komma upp ur sängen och starta dagen.
Jag ville inte gå upp. Jag kunde inte gå upp. För jag såg ingen anledning till det, och hela kroppen gjorde ont för att jag var så nere.. Jag mådde ju bara dåligt och längtade tillbaka till sängen för att sova bort den.

Det är inte så längre. Nu vaknar jag och mår bra. Jag kommer oftast och numera nästan alltid upp i tid, ibland några timmar tidigare än jag måste. Men det är fortfarande svårt att gå upp - dock av en helt annan anledning.. Ina.

För nästan var morgon kommer hon upp och lägger sig. Hon vill mysa. Ha närhet. Bli klappad. Pussad på. Och jag har väldigt svårt för att gå upp när jag känner det lugnet och den sortens kärlek. Med henne startar jag verkligen dagen på bästa sätt.

Idag vaknade jag lite efter 10 och ligger fortfarande kvar i sängen. Varför? Jo.. på grund av att Ina ligger kloss intill mig och bara vill mysa. Vara nära mig.

Jag är så otroligt tacksam för att ha Ina i mitt liv. I min vardag. Och att hon aldrig lämnar min sida oavsett hur jag mår och vilket humör jag har. Hon klagar inte ens på morgonandedräkten Hahah.

Så nu ska vi ligga här en liiiiten stund till. Sen måååste jag gå upp!
Fått ett ryck och börjat ?vårstäda? så här måste fixas klart. Tar ju troligtvis 2 veckor om jag ska rensa på alla ställen där jag har saker. Rummet har jag börjat med och det är förhoppningsvis klart idag.. men för att bli klar här så måste jag rensa mitt förråd i källaren för har saker som ska ner där, och som det ser ut nu så får jag inte ens in en sminkborste i det där förrådet! (Ja, jag har hamstrat i hela mitt liv så förrådet är smockfullt!!!)
Sen har jag grejer i förrådet på vinden också som ska rensas.

Men det får vänta en liiiiten stund till.. Man kan ju bara inte säga nej till detta, Ellerhur?

Ha en fin dag allihop, så hörs vi snart!
Stor kram till er!

Hej mina vänner!

Idag har jag vart rökfri i exakt 1 vecka! EN HEL VECKA! Det har helt sjukt hur bra det gått. Har inte vart jobbigt en enda dag. Lite illamående på morgonen men det kan jag leva med! Dock har jag liiiiite svårare att leva med smärtan när jag ska dra av nikotinplåstret Hahah... det gör ONT!

Oavsett vad så trivs jag väldigt bra med att INTE vara rökare och mår mycket bättre.
En aning tröttare men jag är ju också mycket mer aktiv nu än jag var innan, så kanske beror på det.


Idag hade jag ett mycket viktigt möte. Klockan 10.00 skulle jag vara på allmänpsykiatrin med alla som jag haft och har kontakt med. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, rehabkoordinator samt min arbetssekreterare från AMF. (Arbetsmarknadsförvaltningen)
Vi skulle prata om min framtid. Hur vi ska göra och vad vi ska ha för planering för att jag ska hitta rätt på arbetsmarknaden och dessutom ha ett jobb som är hållbart för min psykiska hälsa och långvarande för min ekonomiska situations skull. Jag vill bli självförsörjande och ha ett tryggt och stabilt liv. Jag vill ha ett eget hem. Lämna fågelboet om man säger så.
Men i de situationer som jag suttit i - samt hur min psykiska ohälsa sett ut - så har det helt enkelt inte funkat.
Drömmen om att ha ett vuxet liv har varit alltför långt bort och inte aktuellt för den öre.
MEN förhoppningsvis kommer jag snart kunna stå på benen igen för att bygga en stabil grund att iallafall börja på.

Mötet gick iallafall bra och jag känner mig nöjd med vad som sades.
När jag satt i väntrummet innan mötet så trodde jag att jag skulle både svimma och kräka, men vad finns det att oroa sig för egentligen? Jag tror inte (Ta i trä!) att det kan bli värre än något jag redan vart med om.
MEN MEN, en positiv inställning gör mycket, så den håller jag fast vid!



Nu ska jag bättra mig med bloggandet!
Hur ofta vill ni att jag skriver? Och finns det något speciellt ni vill se mer av eller veta mer om? Let me know!

Kram

Uppe med tuppen!
Nej.. kanske inte riktigt så, men kvart i åtta körde alarmet igång och då satte jag på mitt allra första nikotinplåster! Jag hade ett jävla bry.. trodde nämligen att man skulle pilla av plast på båda sidorna, men tydligen inte. (Eller så förstår jag mig bara inte på hur man får av plasten på ovansidan haha!)
MEN det sitter på iallafall och det är huvudsaken.

Så.. redan efter 5-10 minuter fick jag rodnad under och runtomkring plåstret, och det kliade en del. Men kvinnan på apoteket sa att detta var normala reaktioner så kroppen inte är van, så inget farligt alltså!

Idag var det tvättid och jag slängde in första maskinen tvätt redan vid 8. Sen åt jag frulle och duschade. INGET sug efter cigaretter!!

Vid 11.15 var sista maskinen klar och då var det raka vägen till sängen. Illamående och helt färdig i kroppen.
Kanske biverkningar av plåstret. Kanske berodde det på att jag sovit för lite. Kanske var det pga båda två. Jag mådde skit. MEN OAVSETT VAD så hade jag fortfarande inget sug efter att röka.
Räknade ut att redan då skulle jag ha rökt 3-5 cigaretter.

Jag laddade ner en app för att ha koll på hur många cigg jag INTE rökt och hur mycket pengar jag sparar nu när jag inte röker.
Tanken är att jag istället ska lägga de pengarna i en burk eller liknande. På så sätt kan jag i sommar eller nästa år göra något kul för de pengarna jag annars skull rökt upp. Det kommer även vara en backup om det skulle komma några oväntade utgifter. Tex sjukdom och veterinärbesök.


Jag trodde första dagen skulle vara jobbigare, men jag har verkligen inte känt något sug över huvud taget idag.
Visst, det har kliat i fingrarna någon gång. Man har ju som vana att tända en cigg såfort man är ute eller har gjort något. Så typ.. en gång i timmen, MINST!

Jag har bara haft två sådana tillfällen idag, och när jag då känt efter och frågat mig själv om det hade vart Nice med en cigg.. så kände jag mig bara "mätt" och tänkt "nej, tack!"
Tänk dig att röka 3 cigg direkt efter varandra.. den där fjärde ciggen är inte jättelockande och man rynkar nästan på näsan och vill liksom inte. Inte alls.
DÄR står jag! Inför den fjärde ciggen. Rynkar på näsan och säger "nej, tack."!

Idag tog jag steget och gick in på apoteket.
Fick hjälp, rådgivning och det stöd som jag behövde, och gick ut därifrån med nikotinplåster och sugtabletter.
Hade jag inte haft pojkvännen med så hade jag gått därifrån tomhänt.

Detta är en helt ny värld för mig och det är läskigt.

Jag är - på riktigt - rädd för detta.
Det är omöjligt för mig i dagsläget att föreställa mig ett liv utan cigaretter, men har insett att jag inte vill röka längre...

så imorgon är det dags, för då är cigaretterna slut.

Det ska bli skönt att inte lukta rök. Att nytvättat hår faktiskt kommer dofta nytvättat i mer än en timme.
Det ska bli skönt att inte behöva lägga mina pengar på cigaretter. Det ska bli skönt att inte vara låst, att inte få vredesutbrott pga abstinens. Men framförallt ska det blir skönt att slippa mammas klagande om att jag

"luktar skitäckligt".    

Men jag är rädd. Fyfan vad rädd jag är.
Rädd för abstinensen.
Rädd för att få utbrott.
Rädd för att såra människor.
Rädd för att det blir alltför jobbigt att vara runt andra rökare.

Men jag vill klara detta!
2018 är det året då jag ska försöka ändra mitt tankemönster och göra stora förändringar.

Jag vill stolt stå där på nyår, när alla runtomkring mig skålar och välkomnar det nya året, och tänka:
 "JÄVLAR VAD GRYM JAG ÄR!!"

Har ni något nyårslöfte?

   vad för något?   

Hej!

"Nytt år och nya möjligheter", eller vad är det man brukar säga?
Själv tror jag väl egentligen inte jättemycket på sådana uttryck. Möjligtvis året då jag fyllde 18, eller då jag fyllde 20.. men nu.. nej. Nu är jag mest glad över att ha en ny kalender att fylla med roligheter haha.

Så.. uppdatering från jul och nyår kanske?

Min julafton var PERFEKT! Där finns inte en enda sak som jag skulle vilja ändra.

Som vanligt så åkte jag, mamma, lillasyster och morfar till mammas farmor på förmiddagen.

"Farmor Margit" är 100 år gammal och hade tyvärr dragit på sig en ordentlig förkylning så där var inte lika mycket krut och energi i damen som det brukar vara. Men det är alltid mysigt att få vara hos henne!

Sen blev jag och lillasyster hämtade av min och hennes pojkvän. De hade förberett bilen med julklappar och Ina, så allt var klart till att bara köra raka vägen till Hässleholm när vi var klara hos farmor.
Mot Hässleholm - mot pappa!

Men när vi kom in i Hässleholm fick Ina för sig att kräka, så det var bara till att stanna och få ut henne ur bilen så hon kunde röra på sig lite och få frisk luft.
När vi väl kom fram till pappa hann vi bara småprata lite innan det var dags att sätta sig framför TV:n och kolla Kalle anka.
Jag tittar knappt på det längre, men ändå SKA man sitta där framför TV:n  vart år!

Efter Kalle anka var det dags att trycka i sig av den goda julmaten, och självklart hade pappa och hans sambo fyllt hela bordet med mat! Men pappa har inställningen att vi äter för ett helt kompani och det fick han väl sota för nu när han hade mat över för en hel vecka haha!

När vi ätit klart blev det julklappsutdelning och det var jag och pojkvännen som blev nissar. Dvs, det var vi som fick uppgiften att läsa upp vad det stod på - och dela ut julklapparna.

Efter gröten och lite godis var det dags att åka hem igen då vi skulle fira jul med mamma och morfar också.

Vi var hemma vid 20.30 och då var det dags för julklappsutdelning nr 2. Denna gången var det lillasyster och hennes pojkvän som var nissar.

Ina fick så mycket julklappar och hon viftade på svansen hela tiden! Jag fick också (OTROLIGT!!) mycket julklappar - och bara fina sådana! Jag är så otroligt tacksam för allt jag fick! ??


...Nu till nyår då!
Det hände inte alltför mycket om jag ska vara helt ärlig. Men det blev bra ändå!

Jag och Ina satt hemma själv, och självklart tänkte jag inte lämna henne själv bara för att gå ut och titta på fyrverkerierna!!
Jag visste ju dessutom inte hur hon skulle reagera eftersom detta var hennes första nyår inne i stan, och tro mig - JAG VAR NERVÖS!

Men denna oro var ju så himla onödig då Ina klarade det hur bra som helst. Jag drog till och med upp persiennen en bit så hon kunde titta ut när det small som mest, och det enda hon gjorde var att prata ?

Så kvällen var lugn!
Vi kollade mest på film, jag och lilla Ina ballerina.
Bingolotto skulle vi ju självklart spela och pojkvännen kom förbi då.
Jag vann inte ett skit men han lyckades få 2 nya lotter!

Så.. det var (kortfattat) mitt jul- och nyårsfirande!

Inget dåligt avslut på ett år som faktiskt vart fullt av sorg, ilska, motgångar och andra prövningar.
Men mitt 2017 var ju inte helt åt helvete! Jag har lärt och upplevt en del som kommer hjälpa mig under det nya året. Det är jag säker på.

HögerställdSå.. 2018.. Please be a good one!

Hur var ert jul- och nyårsfirande?

Stor kram från mig!