Det blev lugg. Och hon klippte av 10-15 cm av mitt hår för de var fett slitet.

Så känns helt annorlunda!

Men jag trivs i lugg, faktiskt!

Men som vanligt så har jag redan börjat vänja mig och känner att jag vill ha en förändring, snart dags att färga det kanske?  

Fast jag får vänta lite haha, kan ju inte "förstöra" mitt hår redan! 

Jag är så sugen på att pierca mig, guuuud!

Jag vill ha i tungan!

Ska försöka övertala mamma!

Får nog ta ut min ögonpiercing om jag inte börjar ta hand om den.. för den har blivit lite jobbig.

Har haft mycket problem med den de senaste månaderna...

Blivit slagen av en kompis med ett grytunderlägg och då börja den blöda..

Sen lugna det ner sig lite... men då gick jag till frissan och då råkade hon typ fastna med kammen och drog till.

ASONT gjorde det, och de blödde, men jag överlever!

Men jag vet inte om min älskade piercing gör det.. för börja ta hand om den helt enkelt!

Nu till en sak som jag hört att måååånga diskuterara - unga mödrar.

Ungdomar som blir gravida och bestämmer sig för att behålla barnet.

Jag förstår att många är emot det.

- De kan knappt ta hand om sig själva, hur ska de då kunna ta hand om ett barn?

- De förstör sin ungdom om de behåller barnet

- de har inget jobb, de har inte ens gått ut gymnasiet - de förstör helt enkelt för sig själv och för barnet om hon behåller det.

Jag förstår alla som är emot de.. Jag är själv ganska kluven när de gäller det här med unga mödrar.

Jag tror att man känner på sig om man klarar att ta hand om ett barn eller inte - mammainstinkten tar över liksom.

Och det finns säkert hjälp att få om man nu bestämmer sig att behålla barnet. Studievägledare, mentor, kurator, osv.

Har man dessutom släkt och vänner som stöttar, samt barnets pappa vid sin sida, så tror jag att man kan klara det hur bra som helst!

Jag själv vet inte vad jag skulle göra om jag blev gravid. Jag vill hemskt gärna ha barn, men jag är inte redo att få barn nu.

Alla får lov att ha en åsikt, men en sak stör jag mig ganska mycket på.

Om det finns någon i vår ålder som är gravid, så ska hon inte behöva stå till svars för sitt val.

Det är hennes val, och ingen annans.

Ingen kan säga till henne att hon inte kommer klara av det osv, det är bara hon som kan känna om det är 100% rätt eller inte!

man måste verkligen tänka sig för innan man bestämmer sig, vara realistisk.

Varför jag tog upp detta? bra fråga.

Igår satt jag i studietorget med några tjejer från klassen, och en tjej visade en bild på en tjej som är gravid. Hon är lika gammal som oss.

Då gick snacket igång. Att de inte fatta hur man frivilligt ville förstöra sin framtid osv.

DET fick iallafall mig att tänka efter.

Vad tycker och tänker ni själva?

Just think about i. 

Have a nice day,

PEACE!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej! Ja, ni är väl vana vid det här laget - att det oftast går väldigt lång tid mellan inläggen. MEN nu har jag en uppdatering att göra. Både angående oss som familj, men också om Elize.   1 oktober flyttade vi äntligen till en större lägen...

  Helt lost på dagarna.. som vanligt haha!  Läkaren ringde mig i torsdags och vi pratade länge angående för- och nackdelar med medicinerna under graviditet. Vi kom tillsammans fram till att det faktiskt är säkrast om jag fortsätter vara mediciner...

Hej! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Dels på grund av att det inte finns tid till det, men mest för att det inte hänt så mycket angående Elize! Sjävklart händer det mycket på så sätt att hon utvecklas och växer både kroppsligt och mentalt...

  Sonden blev vi inte av med.. den fick följa med hem.  Det var inte helt enkelt att se till att Elize inte fick tag i den. Det ska gudarna veta! Det handlar alltså om en halv sekund sen har hon dragit ut den. Och det är egentligen ganska fanta...

  19 februari : Eget rum!                        Allt gick så snabbt. När vi kom till IMV så var de påväg att flytta Elize. Beslutet kom hastigt för personalen                         också. De ringde direkt när de fått reda på att vi skulle få...