åtta dagar.... åtta dagar sedan sist jag skrev till min crush.

Känner mig värdelös.. dessa jävla tankar om att jag inte duger, att jag inte förtjänar honom...

de tankarna fuckar mitt huvud!

..Jag orkar inte med sånt här..

de känns som att jag går vidare..

att jag..hämtar mig från all smärta jag känner..

..för några dagar sedan så kunde jag verkligen inte sova.. jag bara grät.

Jag fick inte luft.. Det var jätteobehagligt och jag trodde seriöst att de va slutet för mig..

MEN I'M STILL ALIVE!

What doesn't kill you makes you stronger.. typ.

Jag trodde jag var viktig för honom.. att han faktiskt ville vara med mig..

men så var det tydligen inte.

Känner mig otroligt korkad.

Tankarna är kluvna.

Ska jag smsa?

Nej, det ska jag inte! för de är jag som skriver till honom alltid!

Men han kanske tror att jag inte vill höra av honom? jag var ju ganska arg på honom..

Men jag sa faktiskt att jag ville han skulle höra av sig, och om han vill ha mig så får han ju höra av sig!

Men det är kanske jag som ska vara den som tar stegen...?

Fast han borde oxå satsa. Det är inte bara jag...

Detta är skitjobbigt!

Jag vill skriva till honom.. jag tycker ju om honom och vill inte förlora honom..

Men samtidigt.. är han verkligen något att ha om han beter sig såhär..?..

Han har sagt att han tror att han är rätt kille för mig.

Jag frågade honom om han fortfarande trodde det, och han sa ja.

Jag trodde han var rätt för mig.

men nu... börjar jag tveka..

Jag har ingen aning om vad han gör nu..

Han kanske har gjort slut med sin flickvan? (troligen inte)

Han kanske kämpar med att hitta rätt tillfälle? (rätt tillfälle för att göra slut - finns inget!)

Fan asså... Hatar detta. Att inte veta.

det gör inte lika ont längre.. jag tänker inte lika mycket på honom.. annat kommer liksom före..

Men ibland.. då faller jag tillbaka i den där jobbiga gropen.

Just nu är jag stark, men hur länge kommer jag orka?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej! Ja, ni är väl vana vid det här laget - att det oftast går väldigt lång tid mellan inläggen. MEN nu har jag en uppdatering att göra. Både angående oss som familj, men också om Elize.   1 oktober flyttade vi äntligen till en större lägen...

  Helt lost på dagarna.. som vanligt haha!  Läkaren ringde mig i torsdags och vi pratade länge angående för- och nackdelar med medicinerna under graviditet. Vi kom tillsammans fram till att det faktiskt är säkrast om jag fortsätter vara mediciner...

Hej! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Dels på grund av att det inte finns tid till det, men mest för att det inte hänt så mycket angående Elize! Sjävklart händer det mycket på så sätt att hon utvecklas och växer både kroppsligt och mentalt...

  Sonden blev vi inte av med.. den fick följa med hem.  Det var inte helt enkelt att se till att Elize inte fick tag i den. Det ska gudarna veta! Det handlar alltså om en halv sekund sen har hon dragit ut den. Och det är egentligen ganska fanta...

  19 februari : Eget rum!                        Allt gick så snabbt. När vi kom till IMV så var de påväg att flytta Elize. Beslutet kom hastigt för personalen                         också. De ringde direkt när de fått reda på att vi skulle få...