Jag är fundersam..
Har hört flera vuxna som sagt att de som har piercingar, töjningar, tattoos, "onormal" hårfärg (osv.)

har stämplat sig själva som mindre intelligenta och tillhörande "den sämre klassen" i samhället.

Och på grund av detta så kommer de ha svårare att få jobb

eller över huvud taget få en bra framtid.

Detta kan väl inte stämma? eller stämmer det?

Har jag förstört min framtid på grund av mina piercingar och min töjning??!

Jag vet inte om samhället har blundat de senaste åren - vi ser ju alla att piercingar, töjningar, tattoos m.m

blir allt mindre ovanligt.

Klart som fan att utseendet påverkar första intrycket - det vet vi alla!

Men chefer på en arbetsplats kan inte gå efter utseendet!

De kan såklart välja att neka oss som har piercingar, töjningar, tattoos osv,

men enligt mig så är det sjukt fel att bli nekad ett jobb pga sitt utseende!

Det är ju särbehandling! 

Oavsett om man är tjock eller smal, ful eller snygg, svart eller vit, piercad eller opiercad, tatuerad eller inte,

så ska alla få samma chans! 

Utsidan är en del av personen, men insidan är faktiskt viktigast!

För det är den som visar hur en person är!

Jag vill göra skillnad.

Jag vill göra något bra för världen.

Oavsett om jag bara kan påverka och hjälpa en liten del,

så behöver inte jag må dåligt och känna att jag blundat för problemen som finns runtomkring oss.

Ingen kan göra allt - men alla kan göra något!

Min dröm är att göra en positiv insats för andra...

och min dröm ska inte förstöras pga mitt yttre!

Allt kan kännas hopplöst ibland...

man slutar tro på sig själv..

man slutar tro på andra..

man slutar tro på kärleken..

Det kan kännas som att man är ensammast i världen.

Man vill bara sluta känna..

Det enda man önskar när man känner sig otillräcklig är att man slutar känna..så  det slutar göra så ont.

En dag kan gå från underbar till hemsk...på mindre än en minut..

Men... man kan också gå från hur deppig som helst till att vara glad.. och den känslan är underbar!

Jag tvivlar på kärleken han har till mig.. jag tvivlar på vad han vill med mig...

Men just nu är det nog bäst att jag tar det lugnt. Jag måste sluta tänka på honom så mycket.

Nu är det upp till honom att visa att jag betyder något för honom och att han vill  vara med mig.

Ett sms är lätt att skriva, där kan man skriva precis vad man känner.. Man kan också förvrida sanningen mycket lättare.. så jag ska ta upp detta med honom när vi träffas.

 Då ska han berätta vad han vill och vad han känner.

Om jag ska våga tro på det han säger, om jag ska våga tro på det som finns mellan oss.. så ska han berätta vad han känner för mig.. face to face.

Nu tar jag fram mitt happyface, för jag mår faktiskt helt okej!   

Imorgon är det fredag, sjukt härligt!
På med hörlurarna, fram med en bra bok, och försvinna in i min egen lilla värld, DET är vad jag behöver nu!  

Tack för ni fortsatt läsa min blogg! Ska bättra mig med fler inlägg och mindre stavfel, Lovar!

Ha det superbra och kom ihåg, du är underbar och perfekt- precis som du är!

Hejsan alla läsare ^^ 
Hoppas ni sovit gott och haft en bra lördag!

själv har jag i stort sett sovit bort hela dagen...  

var i Vellinge med scouterna och spelade nattvolleyboll, det var jättekul!
fast kom inte i säng förrän halv nio imorse..och gud vad jag frös.. hela jag skakade   

vaknade vid tolv av att pappa ringde, sen väckte mamma mig vid fyra...

In i duschen sen äta.

Taco till frukost -inte helt fel   

NU ska ni få erat svar! 

Jag har fått frågor om vem killen jag tycker om är.. 

..Ja..vem är han...?

jag kan tyvärr inte berätta det.. iallafall inte än. 

Anledningen till varför jag inte kan skriva vem det är... han är upptagen.

och staden jag bor i är liten.

skulle jag säga vem det är så kommer det antagligen spridas och det vill varken 

han eller jag. 

Det är bättre att han fixar det själv, utan att hon får veta av någon annan att han tycker om mig.

Hon anar säkert något..hon är väl inte dum i huvudet liksom.

Det blir kanske kaos om hon får veta ... och jag vill verkligen inte

få problem med henne..läskigt ju! 

hoppas bara det blir han och jag snart...

visserligen ser jag mig själv som hans.. 

men jag vill liksom höra det från honom..

jag vill höra honom säga att han vill vara med mig. face to face liksom

så förlåt.. men jag kan inte berätta vem han är.. inte än iallafall.
 

Men det är jättekul att ni läser min blogg och ställer frågor och kommenterar, 

Ha det jättebra, kram på er!

Hej alla söta människor som fortsätt läsa min blogg
trots mina enformiga inlägg och hur jävla kär jag är! 
Hoppas ni fortsätter följa min blogg, *puppy eyes* 

Nu får vi ta en liten paus från allt vad kärlek heter och istället så ska ni få läsa om något som gör mig både arg och ledsen … Tyck gärna till, men tänk på att detta är min åsikt, och alla har rätt att tycka vad de vill.

Spridningen och tillgängligheten av barnpornografi på Internet ökar. Det finns hundratusentals barnpornografiska bilder och filmer att få tillgång till på Internet, och antalet ökar hela tiden.
Internet har även gjort det möjligt att anonymt kunna få tillgång till barnpornografi, som enligt rikskriminalspolisen idag innehåller väldigt grova övergrepp mot barn.
 

För det första – hur kan man vara så sjuk i huvudet att man går på småbarn?!

Tänker man inte på att man i princip förstör de där barnen totalt? Antagligen inte… dom där jävla svinen tänker bara på sig själv och sina sjuka ”behov”..
för det andra - rikskriminalpolisen påstår att de blir grövre övergrepp på barn hela tiden, vad gör man åt detta?? Jag blir både orolig och illamående bara av att hitta informationen..

kan iförsej höra ihop, de ena leder till det andra... 

 År 1999 blev det olagligt att inneha barnpornografiska filmer och bilder i Sverige.

År 2010 ändrades lagstiftningen och syftet med det var att få fram en bättre och mer effektiv bekämpning av barnpornografi. Numera är det inte bara straffbart att framställa, sprida och ha tillgång till barnpornografi, utan det är även straffbart att medvetet titta på det.
Minimistraffet för grovt barnpornografibrott är sex månaders fängelse.
 

Sex månader, bara?! För att ha lagt ut bilder och filmer på oskyldiga barn?
De där bilderna kommer antagligen aldrig försvinna från Internet, och svinen kan få sex månaders fängelse… Iförsej så är sex månader minimistraffet - men ändå! Alldeles för lite tycker jag! 

Såja!
kommer lite erkännande snart, ska bara berätta att jag vill pierca mej.. ^^
Tungan?Läppen?Eller båda?

a litte help here   vad tycker ni jag hade passat i?    

Sååå... nu kommer erkännande då:

Jag blir nervös när jag ska träffa honom..

Jag ler när jag ser att jag fått sms av honom..

Jag blir nästan galen när han inte svarar på mina sms...

Jag drömmer om honom..

Jag längtar efter att vara nära honom...

Jag känner en konstig, varm känsla inom mig när jag tänker på honom...

Jag fumlar efter mobilen så fort jag vaknar på morgonen och hoppas på att han har skickat..

Jag ligger ofta vaken och tänker på vad jag skulle vilja säga till honom..

Jag är ofta rädd att jag inte ska räcka till - att jag inte är bra nog för honom..

Jag fantiserar ofta om hur det hade varit att somna och vakna vid hans sida...

...fan asså... kärlek och förstånd går inte ihop.. de är antingen eller !