Thihi jag älskar att shoppa! de är så myyys och det är kuligt me! ^^

Men det är farligt... Jag har jättesvårt att sluta när jag väl börjat.. 

tror det är en av mina svagheter.. 

menmen, iaf. Har fått jättepositiva kommentarer idag ! Känns jättebra!

Visst, jag får blickar hela tiden, för jag är inte rädd för att visa vem jag är. 
jag är en crazy jävla brud som klär sig, gör och säger VAD HON VILL!

Och de är bara till att acceptera!
för jag skadar inte någon, och då gör jag inget fel.
Idag mår jag bättre, så puss på livet!  

Han med stora bokstäver är en man som är viktig i ens liv.

En man som man finner trygghet, tröst, värme och kärlek hos.

Denna man kan vara vem som helst.

För vissa är det Gud, mannen som sägs ha skapat jorden,

för en del kanske denna mannen är deras far, mannen som oftast funnits där sen födseln, tagit med en på roliga utflykter, hållt ens hand när man behövt det, och skällt på en när man gjort något som kunnat gå illa, bara för att visa att man betyder allt för honom. 
Han med stora bokstäver kan också vara han med stort H, han som man kallar sin pojkvän eller man.

Han som du respekterar, älskar och upplever massa saker med.

Han som alltid finns där, håller din hand, kysser dig, säger att han älskar dig och verkligen verkligen menar vad han säger.

Den man som du kan sakna, trots att ni skiljdes åt för bara några minuter sedan.
 

Alla kanske inte känner att den här mannen finns närvarande för tillfället,

men jag hoppas att alla har honom någonstans... 

...för alla förtjänar att ha en man, en klippa, att luta sig emot och känna sig trygg hos...

 jag ser era blickar.

de kan vara svåra att möta

jag vet aldrig hur jag egentligen ska ta dom.                  

de enda jag kan göra är ar att gissa vad ni tänker.

för om jag frågar så är de 50% chans

att ni ljuger mig rakt i ansiktet.

jag har alltid fått blickar på mig.

innan hade jag tagit de extremt hårt.

undrat om jag är för tjock, för ful, osv. 

nu försöker jag ta blickarna som en positiv sak

antingen så gillar de vad de ser, tycker att jag är intressant

eller så förstår de sig inte på mig

och det betyder bara att jag är för komplicerad för dom.

Jag hoppas att en dag hitta den personen som verkligen vill ha mig
den speciella personen som vill ha mig och tycker om mig för den jag är.

har precis klätt granen, lyssnat på julmusik och druckit glögg.

Jag blir helt glad av en del julmusik! typ All I want for Christmas is you, eller jul igen :D underbart!

Granen blev så fin, god damn! så ståtlig och fin, thihi nu är det bara snö och en påg i mitt liv som saknas, sen är jag superlycklig! 

Jag vet att jag egentligen inte ska använda detta som en dagbok, men detta måste jag berätta för detta räknas inte ritkigt som "onödig" information!

I söndags skulle jag och några vänner sätta upp en flagga på väggen på scouterna, och den väggen vart tydligen av cement eller ngt, och var SKITSVÅR att spika i.

Jag är inte jätteduktig på att spika men det har fungerat ändå.

 Fast en vän tog över iallafall och jag skulle precis flytta handen när han "hamrar" på mitt finger. säger bara AAAAAJ! 

Tyckte själv att jag var pjallig men fyfan vad ont det gjorde!
Hade jätteont igår också och kunde inte koncentrera mig i skolan för de enda som fanns i mina tankar var smärtan och bultandet från mitt finger och de slutade med att jag blev hämtad av mormor och fick vara där tills mamma slutat jobba..

Sen satt jag och grät på kvällen, delvis för att jag och mamma pratade om allvarliga saker, delvis för mitt finger gjorde så sjukt ont.

Imorse fick jag en tid hos läkaren och när jag kom dit så tittade och klämde han lite på mitt finger och sa att jag kan ha antingen fått en fraktur eller kross-skador i delen längst ut på ringfingret, och det kan man tyvärr inte göra någonting åt. men han lindade mitt finger för att "skydda" det.

 Förhoppningsvis går smärtan över om fyra veckor... och då kan mitt finger kanske vara bra igen..

Känns inte bra att bo hos mamma längre.. det var längesen jag kände mig hemma här. Detta funkar inte..

Vi bara bråkar hela tiden, och när vi inte bråkar eller diskuterar aggressivt så är det tyst... helt tyst.

Vi tittar knappt på varandra. Vi pratar inte med varandra längre, jag och mamma.. jag saknar det..

Jag har alltid haft en bild i huvudet som visar hur jag vill att det ska vara mellan mig och mamma, men så kommer det antagligen aldrig bli.

Jag vill ha en mamma som jag kan prata om allt med! Kunna vara öppen mot och verkligen släppa fram tankar och känslor... och verkligen känna att jag blir bemött på ett stöttande och kärleksfullt sätt.

Men så är det inte, för jag blir dömd. Så fort jag öppnar flabben så blir jag DÖMD!!

Jag verkar inte vara bra nog, aldrig!

Alltid är det något jag gör eller säger som kan ses som ovanligt/ speciellt och då är det fel, fel ,FEL!

T.ex Jag umgås med killar som är äldre än mig, och det är VÄÄÄÄÄÄLDIGT fel enligt min mamma. Hon tycker inte det är bra för mig för "de tänker inte som man ska när man är vuxen" .

Och hon förstår inte varför jag "dras" till äldre. För en dag så faller jag får någon av dom och då blir allt fel... 

suck!

...hm..ja mamma, varför tror du jag träffar äldre?

Kan det vara så att jag tycker de är lite mer mogna? Eller för att jag kan tas på allvar när jag säger något som jag tycker är viktigt? Eller kan det vara för att jag känner mig trygg?

Är det inte bättre att jag faller för en kille som är äldre och som jag känner mig trygg hos än att jag faller för en kille som du tycker är såååå omogen för att han t.ex dricker trots han inte har åldern inne?  Eller är en "gangster" som kommer att dra in mig i skit?

Min mamma hittar alltid fel i allt jag gör, och hos alla jag träffar, ALLA! 
Men innan hon går på mig och hackar på mig för att jag gör fel, pratar och umgås med fel personer så kanske hon ska ta sig en titt på vem HON träffar och umgås med...!

Jag är så trött på allt här nere.. Vill upp till pappa. Bort från all skit här...

Pappa har erbjudit mig och min syster boende uppe hos honom istället..

Och jag vill verkligen härifrån för jag orkar snart inte mer.

Jag vill ha ett tryggt hem där jag kan känna mig accepterad och respekterad för vem jag är.  Hade det inte varit för skolan så hade jag packat och dragit härifrån direkt, ingen tvekan om saken!

Mina vänner hade kanske hatat mitt val, men om vi är riktiga vänner så förstår de mig, och vi får  hålla kontakten ändå, även om det kommer vara över 70 mil mellan oss.

Jag vet inte hur mamma hade tagit det... Hon verkar inte speciellt intresserad av att ha mig här nu..

Antingen så hade hon mått bättre av att slippa allt vi gör som hon stör sig så OTROLIGT MYCKET på... att det är disk framme, att de spelas hög musik, väskor i hela hallen.. två miljoner skor precis innanför ytterdörren.. och hon kommer slippa att bli stressad och irriterad för att jag är en zombie på morgonen.. och hon slipper betala läger, och hon slipper lämna och hämta mig på scouterna... Antingen så mår hon bättre, eller så kommer hon må ännu värre för att hon kanske kommer känna att hon "förlorat" sina barn.. 

SCOUTERNA!! Jag kommer bli tvungen att sluta på scouterna..   

Men om jag och min lillasyster mår bättre av att bo uppe hos pappa .. så är jag beredd att offra det... 
 

Detta är så extremt jobbigt... jag vet inte vad jag ska göra.. vill inte såra någon.. Men när jag och min syster åker upp till pappa så får vi se hur vi trivs, så ser vi hur det blir då.
 

..Om pappa bara kunde flytta ner till Trelleborg igen så jag och min syster kunde flytta härifrån men fortfarande ha släkt, vänner, skola och intressen kvar.. 

att ändra på sitt utseende är kul!

Jag gillar det! Har en ganska varierande stil t.ex Och nu har jag färgat håret me! 

Det är så underhållande att se hur folk reagerar när de ser mig, speciellt idag! 

Hahah igår var jag sjukt nervös över vad de i skolan skulle tycka och tänka om mig, och om det skulle vara någon som skrattade eller gjorde narr av mig. Och det är faktiskt helt okej att vara nervös haha, jag menar, det är naturligt ju!  plus att färgen tog slut innan jag vart helt klar med håret så fick typ värsta paniken och bara försökte få de jag hade i håret redan att typ färga de andra med! Men det blev faktiskt helt okej, det är olika nyanser bara haha!

och jag har ju aldrig färgat hela mitt hår själv förut... jo! svart, och det är inte så svårt precis haha  

Jaja, när jag inte vill ha det såhär längre så ska jag bli readhead! ..eller det är planen iallafall hahaha .

Det blir kanske till jul, tror faktiskt det, med tanke på att mamma tror att hennes farmor kommer få hjärtattack när hon ser mig... Hon sa kanske det som ett skämt, men jag tog det ganska hårt faktiskt..
Vill inte förlora henne.. 

Aja, blir nog redhead till jul alltså, ska inte färga håret tills dess! kommer se ROLIG ut     

Några bilder på mig sen i somras fram tills nu:
 

    JULI 2011                         AUGUSTI 2011            OKTOBER2011

                         
    NOVEMBER-DECEMBER2011                                 6DECEMBER2011               

Töja gör ont. Skulle nog inte köpt en  8mm... Den ska i, så är de bara! 

  Men sen ska  jag fan inte töja mer.. fyfan..

Ville bara få de sagt liksom, så min lilla intresseklubb, som antecknar allt OTROLIGT viktigt jag säger, faktiskt hänger med i svängarna      Someone like you, ni vet den låten av Adele... Den är så sorglig.. den är bra, men man blir helt sadface.. usch, minnen minnen.. NÄ nu ska vi inte få sadface på riktigt!!   Ja.. vad har jag mer att säga.. inte så mycket faktiskt..
Börjar bli tomt på "tunga" tankar i huvudet, eller ja, inga värt att skriva om här..  

lite onödigare information nu, vaknade imorse och mådde riktigt illa... kände att jag behövde hosta men vågade inte för jag kände hur nära de var att jag kräkte.. åt ingenting, drack ett halvt glas vatten sen snabbt in o duscha och tvätta håret. efter det klä på sig fort satan och in i bilen. Sov i bilen, vilket jag inte brukar kunna på en så kort sträcka, har hänt typ tre ggr förut.

Åt frukost först vid halv fyra, korv med bröd på maxi, gott!

fast sen mådde jag mer illa..... + huvudvärk, gött! *suck*

När jag kom hem så decka jag i sängen och sov tills de va middag, Pizza, mmhm... 
sen tog jag några godisbitar , Stefans tips, och sen var jag inte sådär äckligt mätt längre, de kändes mycket bättre! AWESOME  Men de vart jättejobbigt att må sådär illa..  usch! 

Nu vet jag inte vad jag ska skriva... mer än att... jag saknar pappsen...