Jag hoppar ständigt mellan tanken att ta alla jobb jag kan få - bara för att kunna få rullning på livet och kunna flytta hemifrån... till tanken att börja plugga halvtid till hösten. 

Som det ser ut nu så har jag bara samlat gymnasiebetyg, och jag vill kunna säga "jag klarade gymnasiet"! 
Där är en del ämnen kvar, och jag började så smått att ta tag i det jag missat, i januari 2017 och gick terminen ut. 
Jag gick 50% och blev klar med svenska 3 och religion 1. Tyvärr klarade jag inte matte 2 och kämpade även med den under höstterminen. Tyvärr var jag såpass dålig psykiskt pga allt som hänt under sommaren att allt brast för mig och blev sjukskriven. Jag hade också påbörjat privatjuridik, som jag tyckte det var väldigt intressant, men det kvittar. Jag kunde inte. 

Så målet hade ju varit att kunna gå tillbaka till skolan och klara matte 2 först och främst. Jag skulle också vilja komplettera resterande av de ämnen jag inte blev klar med. Utöver det vill jag faktiskt prova på privatjuridik igen. Det är bra kunskap, och jag tycker faktiskt att man borde ha den kursen oavsett vilken utbildning man går i gymnasiet. Jag var bara med i ungefär en månad, men jag fick lära mig sådant som jag tycker ALLA borde veta och faktiskt kan ha nytta av. 

En annan sak som jag tror alla skulle behöva, eller iallafall de som känner att de vill ha koll på vart deras pengar hamnar, är en KASSABOK! 

NU lät jag gammal, men jag har faktiskt börjat att skriva i kassabok. 
Jag har märkt att pengar bara "försvinner" och jag vet inte på vad. Jag kan inte riktigt säga med säkerhet vad jag köpt under en månad. 
Så nu ger jag detta en chans. Så jag skriver ner var/vad jag handlat och hur mycket det kostat, oavsett om jag betalar med kort eller kontanter. Jag skriver också ner hur mycket pengar jag får in. 

När mars är över så ska jag kolla igenom vad jag handlat och faktiskt räkna ihop hur mycket onödigt skit jag köper. Kanske blir det ett wake-up-call? 
Jag har ju trots allt inte hur mycket pengar som helst och borde hålla i det jag har. 

Tyvärr är det ju så att jag har olika beroenden, men också tankesätt, som faktiskt kostar mig ganska så mycket. 

Nocco är något som jag blivit beroende av. Jag tycker de är så otroligt goda! (sen är där ju koffein i också)
Jag har börjat gå till ett café där jag möter upp vänner, dricker kaffe och bara snackar skit. Visserligen är kaffet billigt, och jag köper ytterst sällan någon kaka eller bulle, men det blir utgifter ändå! Men jag tycker det är så himla mysigt. Jag mår bra av det. Verkligen JÄTTEBRA! Och då känner jag att det är värt de där pengarna. Så, med kassaboken i hand i slutet av månaden, så hoppas jag faktiskt att jag inte får ångest av slutsumman, utan snarare känner att jag kan leva med den "onödiga" utgiften.
Dessa stunderna är något jag värdesätter högt, och det hade varit tråkigt om jag fått ångest av det senare. 

Jag börjar ju dessutom betala av mina privata skulder, och det känns så skönt. Längtar tills jag är helt skuldfri. Förhoppningsvis kan jag bli av med två skulder redan nästa månad, men jag är helt säker på att jag iallafall lyckas betala av en - ett litet men betydelsefullt steg framåt!

Jag vet att jag bara skriver på, och att det ibland blir lite rörigt. 
Jag är också fullt medveten om att jag ibland kan vara "lite för ärlig" som några i min omgivning så snällt uttryckt det. Men jag anser att vi måste börja prata om sådant som svider lite. 
Där finns inte en enda människa som vill ha skulder. Där finns inte en enda människa som vill må dåligt, oroa sig för framtiden eller känna att man inte kan göra sådant som man genuint mår bra av pga ekonomiska svårigheter... 
Vi kan inte leva i det tysta. Ut med språket och visa andra (och samtidigt dig själv) att vi inte är ensamma om ett problem. 
Hur pinsamt/jobbigt det än känns, och hur fruktansvärt detta än låter.. så kan jag lova dig att någon annan med all säkerhet har varit med om någonting liknande och kan relatera till dina tankar och känslor.

En annan sak som är otroligt jobbigt nu.. och som skrämmer mig en del är att jag fått smärtor i mitt ena bröst. 
Jag kan inte hjälpa det, men min första tanke är Cancer.

Jag tycker inte att det är så himla konstigt egentligen. 
Jag har släktingar som haft cancer. Några har överlevt kampen, andra har förlorat den.
Cancer skrämmer mig. Den visar inte hänsyn. Den bara attackerar i syfte om att döda. Så ser jag det iallafall.
Sen å andra sidan säger många att man inte känner av bröstcancer, och jag får ju skitont emellanåt.. men ändå! 
Så på måndag ska jag till vårdcentralen och då ska en lyckligt lottad få ta på mitt bröst och faktiskt få lön för det hahaha. ( dåligt skämt, men man får lov att skämta på sin egen bekostnad )

Den här smärtan är väldigt konstig! Jag har inte ont när jag sitter, ligger eller står. Jag har heller inte speciellt ont när jag känner på bröstet, men om jag lutar mig framåt så får jag så sjukt ont! Det är som ett hugg, och smärtan är såpass intensiv att jag blir illamående och svimfärdig. 
Så.. nu får vi hoppas på att det inte är något allvarligt, men att de hittar vad det är om det är något som är eller kan bli allvarligt.

Vi kan göra skillnad, men då måste vi ta ett steg framåt...

och första steget är att prata!

 

Erika P

8 mars 2018 11:14

Känner väl igen det där med att pengarna bara försvinner!
Vi har också bestämt oss för att denna månad skrivs ner utgifter och spara kvitton osv för att få bättre koll.

På så sätt hoppas jag vi kan spara undan mer varje månad o bli mindre slösaktiga som vi är upplever jag!
Men jag vill se vart pengarna går för jag tycker ju de går åt för mycket mot vad de borde.

Så tycker de är vettigt med kassabok som du skriver. 😊

http://erikapettersson.webblogg.se

Johanna

8 mars 2018 11:25

Precis!
Lite läskigt men samtidigt spännande att se vad man har för beteendemönster :)
Jag sparade också på kvitton ett tag men jag är dålig på att slänga dom sen så jag hade kvitton ÖVERALLT! Haha

Stort lycka till och hoppas ni hittar en bra balans på ekonomin snart!
Stor kram, och tack för att du läste och lämnade en kommentar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej! Ja, ni är väl vana vid det här laget - att det oftast går väldigt lång tid mellan inläggen. MEN nu har jag en uppdatering att göra. Både angående oss som familj, men också om Elize.   1 oktober flyttade vi äntligen till en större lägen...

  Helt lost på dagarna.. som vanligt haha!  Läkaren ringde mig i torsdags och vi pratade länge angående för- och nackdelar med medicinerna under graviditet. Vi kom tillsammans fram till att det faktiskt är säkrast om jag fortsätter vara mediciner...

Hej! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Dels på grund av att det inte finns tid till det, men mest för att det inte hänt så mycket angående Elize! Sjävklart händer det mycket på så sätt att hon utvecklas och växer både kroppsligt och mentalt...

  Sonden blev vi inte av med.. den fick följa med hem.  Det var inte helt enkelt att se till att Elize inte fick tag i den. Det ska gudarna veta! Det handlar alltså om en halv sekund sen har hon dragit ut den. Och det är egentligen ganska fanta...

  19 februari : Eget rum!                        Allt gick så snabbt. När vi kom till IMV så var de påväg att flytta Elize. Beslutet kom hastigt för personalen                         också. De ringde direkt när de fått reda på att vi skulle få...