IMV = Intermediärvård. 

IMV är en sådan plats där man som förälder inte riktigt vet vad man ska göra.. eller ja. så kände vi i början iallafall. 

Vi var nyblivna föräldrar till ett hjärtsjukt barn. Hon låg där av en anledning.. men vi kunde verkligen inte se några tecken alls på att hon var sjuk. Hon betedde sig som ett helt vanligt, friskt barn. 
Då bortser man ju såklart ifrån sond, elektroderna på hennes kropp, skärmar och maskiner som stod vid hennes kuvös. 

Att se vår dotter där kändes inte speciellt hemskt. 
Jag var ju såklart otroligt nervös och tyckte tanken på operation var otroligt skrämmande. Vi hade dessutom inte fått något datum. Det enda vi visste var att operationen kunde ske mellan dag 4 och dag 14 efter födsel, men att det var vanligast att operera när barnet är en vecka gammal. 
Vår dotter låg på IMV från den 14de till den 17de januari. 

Jag har skrivit punkter för var dag vi varit på sjukhus, och nu i efterhand är det svårt att komma ihåg allt. 
Så.. vissa dagar är "kortare", men ha i åtanke att det varit som det varit.

15 januari:
På morgonen röntgade de vår dotters lungor, och på eftermiddagen fick vi träffa kardiologen som gick igenom planering inför operationen. Hur OP kommer se ut och vad som sker innan och efteråt.

16 januari:

P har vår dotter i famnen för första gången. Jag såg i hans ögon hur allting förändrades för honom. 
Han var så nervös över att hålla i henne då hon är så liten. Men när han väl fick ha henne nära tog det emot att släppa taget igen.

17 januari:
Röntgen såg bra ut och lungorna låter bra. 
Hon får 45ml i sonden, var tredje timme.

Idag fick vi första bilden på henne där hon ler.

På eftermiddagen fick vi träffa narkosläkaren och från ingenstans blir vi flyttade till eget rum!

På kvällen tar de ut slangen ur naveln. Det är en typ av infart, som de senare bestämde sig för att ta bort då den inte behövdes.

Att bli flyttad till eget rum innebär att man tar hand om sitt barn i princip helt själv. 
Det kommer in personal dom tittar till barnet och - i vårt fall - ger mediciner. 
Hos oss kom de var tredje timme. Dels för mediciner men också för att det var dags för sondmatning.

18 januari:

I samband med flytt till eget rum fick vår dotter en annan typ av elektroder som var kopplade till en dosa istället för en stor maskin. Detta är för att underlätta för oss så att man inte är "fast" på rummet. 
Dessa fick de byta bort och sätta tillbaka den sorten hon hade innan, för jisses vilka utslag hon fick.. stackaren. 

Nytt UL på hjärtat och sen fick vi finbesök av kurator och psykolog som presenterade sig, innan kardiologen och kirurgen kom och berättade att det var dags för OP dagen efter. 

Jag fick en enorm klump i magen.. De skulle hämta vår dotter 08, och det var bara en förälder som får sova i rummet. Den andra föräldern skulle sova på Ronald. 
Vi bestämde att P sov på Ronald och att han skulle komma tillbaka dagen efter innan det var dags att lämna vår dotter för OP. 
Denna dagen tog de även CT. Då söver de ner barnet lätt och efteråt blev jag kallad för att sitta med henne på uppvaket.

På kvällen blir vår dotter tvättad inför OP.

19 januari - Dags för OPERATION.

8.30 går vi tillsammans med personal bort till OP-avdelningen för att "lämna av" vår dotter.

Nu var det bara till att vänta...