Det var längesedan jag skrev sist.. känns det som iaf.

Men det känns som ett bra avslut på en tradig söndag att skriva av sig innan man somnar.

I stora drag har helgen vart helt okej. nästan bra till och med.

varit hemma hos min far, kollat på bio med "the king", träffat lite folk och sladdat med bilarna...

mer har jag väl inte gjort... men de är ändå helt okej helg.

Jag satt ju inte ensam som jag trott att jag skulle.

Där är alltid en person som räddat mina dagar/kvällar/ whatever.

Klickar så jävla bra med killen. kan snacka om allt.

Och han lyssnar!

Han frågar,han hjälper mig,han bryr sig.

Är så jävla skönt att han finns vid min sida. Han är fkn king asså!

Han är en riktig vän,  till skillnad från alla fittor i den här jävla hålan..

Känns som jag förlorar så jävla många vänner - för knark.

helt sjukt.

Snacka om att vara en nobody, när vännerna prioriterar knark före..

" jag lovar att inte göra om det"

"förlåt, detta var sista gången"

"jag svär på vår vänskap att aldrig göra det igen"

jovisst, kyss mig nånstans.

alla.. ALLA har kört samma snack... och alla, ALLA, har brutit det.

Man kan ju bara hoppas att det kommer någon som kan hålla vad de säger.

"don't trust & don't care"

Hade vart skönt om man bara kunnat stänga av, så man kunde sluta bry sig och sluta lita

på vad folk säger.

En del personer i min omgivning har börjat använda sig av mina svaga sidor emot mig.

Rakbladen, mina sömnproblem, mina ätstörningar, osv.

Det är så sjukt smutsigt att göra det.

Fuck om de hade kallat mig slampa eller något sådant, de tar inte på mig.

Men när de går in på detaljer, börjar snacka om mina ärr tex.

Då gör det ont.

Det finns ju en fucking anledning till att jag cuttat mig, jävla sär!!

Det är inte så att jag skär mig för att jag har tråkigt eller för att få uppmärksamhet.

Hade det varit för uppmärksamhet så hade jag väl för fan inte dolt de!!

Folk har feta problem och borde få skott i knäna och näsan inslagen där hjärnan ska vara.

Det bästa hade varit om man inte haft några jävla problem, om allt bara flöt på som man vill att

det ska.

inga svårigheter i skolan, inga problem med pengar, inga problem med sin självkänsla, sitt självförtroende, haft ett bra förhållande, inga sjukdomar, bra relation till familj.. osv.. fyfan vad nice.

nu är det ju inte så.. just nu vill jag bara försvinna från de här jävla helvetet.

sååå... nu bölar jag... fucking underbart.

 

............

9 december 2013 02:09

<3

Johanna

9 december 2013 22:43

kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej! Ja, ni är väl vana vid det här laget - att det oftast går väldigt lång tid mellan inläggen. MEN nu har jag en uppdatering att göra. Både angående oss som familj, men också om Elize.   1 oktober flyttade vi äntligen till en större lägen...

  Helt lost på dagarna.. som vanligt haha!  Läkaren ringde mig i torsdags och vi pratade länge angående för- och nackdelar med medicinerna under graviditet. Vi kom tillsammans fram till att det faktiskt är säkrast om jag fortsätter vara mediciner...

Hej! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Dels på grund av att det inte finns tid till det, men mest för att det inte hänt så mycket angående Elize! Sjävklart händer det mycket på så sätt att hon utvecklas och växer både kroppsligt och mentalt...

  Sonden blev vi inte av med.. den fick följa med hem.  Det var inte helt enkelt att se till att Elize inte fick tag i den. Det ska gudarna veta! Det handlar alltså om en halv sekund sen har hon dragit ut den. Och det är egentligen ganska fanta...

  19 februari : Eget rum!                        Allt gick så snabbt. När vi kom till IMV så var de påväg att flytta Elize. Beslutet kom hastigt för personalen                         också. De ringde direkt när de fått reda på att vi skulle få...