Direktlänk till inlägg 24 september 2013

Tanke

Av Johanna - 24 september 2013 10:07

Helt sjukt... Det är så jävla sjukt hur en sån liten sak.. Hur Ett så litet objekt kunde styra så mycket av min vardag.. Mitt liv. 

 
Det är sjukt att mina tankar.. Mina känslor.. Mitt beteende och mitt mående kunde styras av en så liten obetydelsefull  sak som rakblad. Men den är ju inte så obetydelsefull som man tror. Eller rättare sagt, VILL tro. 
 
På något sätt så är alla, både tjejer och killar, män och kvinnor, beroende av detta lilla föremål.  
Raka sig, vässa pennor, skära tapeter, göra linor (knark).. Eller som i mitt fall, och tyvärr många andras.. Skada sig själv. 
 
Nu.. När jag är fri från självskadning.. Och tänker efter.. Så är de så jävla sjukt! 
Jag såg självskadning som healing. Det var det enda som verkligen hjälpte mig då. 
Jag pratade med folk om mitt mående.. Men de var så svårt för mina närmsta att förstå hur jag verkligen mådde.. Och det är antagligen därför deras själv aldrig räckte till helt, även om jag verkligen uppskattade deras hjälp. 
 
Idag har jag varit självskadefri i 9 månader och 18 dagar, och jag mår faktiskt ganska bra. 
Jag tänker fortfarande på det här med att skada mig. Det gör jag var dag. Att jag känner att jag saknar, vill och behöver det. Men det har aldrig gått så långt så att jag tänkt att jag ska göra det.  Och det är så otroligt skönt! 
 
Jag tror det beror på att jag tänker på framtiden. Och på konsekvenserna. 
Jag vet att självskadningen bara hjälper en kort stund. Sen blir det jobbigt att jag får ärr. Och anledningen att jag tycker ärren är jobbiga är inte för att jag skäms, absolut inte! Och jag har inte svårt att berätta för folk varför jag har ärr på armarna. 
 
Det som känns jobbigt är att min pojkvän blir så extremt ledsen över det.. Och för att jag kanske kommer bli tvungen att berätta för mina framtida barn vad jag har sysslat med.. För jag kommer inte kunna ljuga för dom.  Aldrig. 
 
Jag är så glad att jag är fri från rakbladen, och nu hoppas jag bara på att få tillbaka koncentrationsförmågan så att jag kan ta studenten nästa år och känna mig stolt över att jag klarat mig hyfsat bra, trots allt. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna - 7 november 2022 19:51


  Hej! Ja, ni är väl vana vid det här laget - att det oftast går väldigt lång tid mellan inläggen. MEN nu har jag en uppdatering att göra. Både angående oss som familj, men också om Elize.   1 oktober flyttade vi äntligen till en större lägen...

Av Johanna - 4 juli 2022 17:35

  Helt lost på dagarna.. som vanligt haha!  Läkaren ringde mig i torsdags och vi pratade länge angående för- och nackdelar med medicinerna under graviditet. Vi kom tillsammans fram till att det faktiskt är säkrast om jag fortsätter vara mediciner...

Av Johanna - 29 juni 2022 14:41


Hej! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev. Dels på grund av att det inte finns tid till det, men mest för att det inte hänt så mycket angående Elize! Sjävklart händer det mycket på så sätt att hon utvecklas och växer både kroppsligt och mentalt...

Av Johanna - 28 oktober 2021 16:00

  Sonden blev vi inte av med.. den fick följa med hem.  Det var inte helt enkelt att se till att Elize inte fick tag i den. Det ska gudarna veta! Det handlar alltså om en halv sekund sen har hon dragit ut den. Och det är egentligen ganska fanta...

Av Johanna - 26 oktober 2021 16:00

  19 februari : Eget rum!                        Allt gick så snabbt. När vi kom till IMV så var de påväg att flytta Elize. Beslutet kom hastigt för personalen                         också. De ringde direkt när de fått reda på att vi skulle få...

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!


Ovido - Quiz & Flashcards