Inatt sov ina i sängen, så idag har jag ont i princip överallt.
Hon är ingen stor hund, men jisses vad hon tar plats!
Idag är det inte mycket som står på schemat. Har börjat passa hundar igen nu när alla storhelger är över, och det känns så skönt att ha saker inplanerat var dag!
Även om det inte är några timmar så gör det mycket att få ta hundarna på en runda. Man behöver det.

Igårkväll var första gången jag kände att jag kände att jag velat ta en cigg. Inte för att jag har sug. Inte för att det kliar i fingrarna - utan för att få känna om jag fortfarande tycker om det.
När jag slutade röka så var det inte för att jag tyckte det var äckligt. Det var inte för någon annan anledning än att jag kände att jag inte ville lägga mina pengar på cigaretter längre. Även om jag älskade att röka - det gör jag nog fortfarande - så ville jag inte längre.

Med 4000 i månaden som inkomst, en hund att försörja, mina egna räkningar att betala, samt skulder som jag genom åren lyckats dra på mig.. så känns det inte optimalt att röka. Det var helt enkelt inte värt det.
Jag vill kunna äta ute någon gång, eller hitta på något med vänner. Tex att bowla, gå på badhus eller se en film på bio. Det har jag inte kunnat - för det har alltid vart kris med pengarna. När jag hade 1500 kr kvar på kontot så har jag slutat göra saker. Sagt att jag inte har pengar till det vi tänkt göra. För det har jag inte haft - eftersom de resterande pengarna vara ett MÅSTE så jag hade cigg resten av månaden.

Nu kommer jag kunna spara så jag slipper lägga klumpsumma för inas räkningar och leva snålt den månaden. (Även om jag redan lever snålt.. 4000 är inte mycket pengar)
Jag behöver inte heller vara orolig för att inte kunna betala mina mediciner. Och jag kan börja betala av mina skulder med mer än en hundralapp i månaden. Känns så skönt!

Så att sluta röka har gett mig mycket mer än att vara rökare. Visst, jag kommer troligtvis sakna att röka när jag sitter ute i sommar i det fina vädret. Jag kommer sakna att röka när jag ätit något gott som legat på grillen. MEN, för mig är det inte värt det.
Jag siktar på ett bättre liv nu.
2018 är min start, där jag börjar tänka på mig själv.